Hej – hur är läget?

Att det är en märklig tid vi lever i just nu kan väl ingen undgå. Att det redan är sjätte veckan vi jobbar hemifrån är nästan lika ofattbart som hela situationen i sig själv. Tiden bara rullar på och samtidigt som det känns som en hel halv evighet vi jobbat på distans känns det som hela ruljansen just började. Jag hade ju visserligen bakom mig en hel mammaledighet och hann aldrig stiga in på kontoret igen, men känns ändå som en väldigt konstig vardag ännu. Första två veckorna gick rätt så bra och fort, de nästa två tre var kanske de jobbigaste, speciellt för Storasyster som började gråta flera gånger i veckan för att hon inte får gå till dagis. Nu har hon accepterat situationen och säger själv att hon ska tillbaka först till hösten. Vilket inte är så långt från sanningen, troligtvis blir det väl nog så ändå. Själv kommer jag ju ändå säkerligen jobba hemifrån fram till hösten, möjligen något fysiskt möte men i stort sett helt på distans under hela den här tiden. Det är väl bara att följa läget och inte ta ut något i förskott, inte heller rusa in tillbaka i den normala tillvaron heller när väl det beskedet kommer utan sakta mak så att vi inte behöver isolera oss flera omgångar.

wp-15875853500731119871758733713561.jpg

wp-15875848737368527886539631967576.jpg

Nå vad hörs annars då? Nå inte egentligen någonting. Vi lever på i vår egen bubbla här, precis som ni alla andra kan jag tänka mig. Trädgården håller på vaknar till liv, vilket är jätteskönt. Garagebygget framskrider i den takt jobb och småbarnslivet tillåter (alltså inte så fort alla gånger). Li-Li har inte ännu börjat gå själv men däremot går hon iväg med allt hon kan, stolar, mindre bord, gåvagnen, korgar, leksaker, lådor osv. Storasyster testar gränserna med sin envishet och vad hon får bestämma, leker mycket själv men saknar en lekkompis, lär sig cykla bättre och bättre med stödhjulen och pratar och sjunger oavbrutet från morgon till kväll. Själv har jag påbörjat en löpskola (online) så jag skulle komma igång med löpningen påriktigt och få den professionella hjälp jag borde fått redan för fem-tio år sedan. Men det kan vi ta mera om i ett annat blogginlägg tror jag. Hur har ni det då?

wp-15875845269315319658575226884160.jpg

Lämna en kommentar